Vad är Eishet Chayil?
Eishet Chayil (uttalas aish-et chai-eel eller eishes chayil) översätts vanligen med ”Hjältemodig kvinna”. Det är ett stycke ur Ordspråksboken (kapitel 31:10-31) som traditionellt sjungs före fredagskvällens sabbatsmåltid.
Ursprunget till bruket att sjunga Eishet Chayil på sabbaten är okänt, men det har i stor utsträckning antagits av nästan alla judiska samfund. Den sjungs i början av sabbatskvällens måltid, omedelbart före Kiddush.
I många hem är det att sjunga Eishet Chayil ett sätt att hedra modern eller matriarken i familjen.
Proverbs 31: Vem är den modiga kvinnan?
Den bibliska dikten uppfattas vanligen som en hyllning till kvinnlig styrka och kvinnliga egenskaper, och ett ögonblick av uppskattning för allt hårt arbete som hushållets kvinnor har lagt ner för att förbereda den överdådiga sabbatsmåltiden.
Men denna populära förståelse är lite förbryllande. Till att börja med verkar den inte riktigt vara meningsfull i sitt sammanhang. När allt kommer omkring är Eishet Chayil det avslutande avsnittet i Ordspråksboken – kung Salomos episka verk om visdom och moral. Varför skulle Salomo välja att avsluta denna bok med att skriva sin ideala vision av kvinnlighet?
Frågan blir ännu mer komplicerad när vi ägnar närmare uppmärksamhet åt de faktiska orden i denna sång. För det verkar inte vara en universell hyllning till ”kvinnor”. Eishet Chayil verkar hänvisa till någon mycket specifik person. En av verserna lyder till exempel: ”Många kvinnor har visat styrka, men du har stigit över dem alla” (Ordspråksboken 31:29). Det låter verkligen som om den vänder sig till ett visst ”du” och inte till någon generisk kvinnlig karaktär.
Och även om vi antar att Eishet Chayil är en generisk dikt om kvinnor, väcker det en hel del andra frågor: Varför idealiserar denna sång just en ”eishet chayil”? Bokstavligen, en kvinna med makt eller till och med militär styrka? Är det de första lovvärda kvinnliga dygder som man tänker på?
För övrigt, om vi tittar på några av de andra egenskaperna hos den modiga kvinnan, så är de inte nödvändigtvis den typ av saker som vi vill idealisera om kvinnor i vår tid. I sången talas det till exempel om en kvinna som bakar bröd (Ordspråksboken 31:27) och syr gardiner (31:21-22) medan hennes man ”sitter med de äldste i stadens portar” (31:23). Hur stämmer det överens med våra känslor på 2000-talet? Är detta den modell för kvinnlighet som vi vill sjunga om runt vårt bord?
För alla dessa skäl är det svårt att förena den vanliga förståelsen av Eishet Chayil med själva texten.
Eishet Chayil: Betydelse & Tolkning
Medans den specifika avsikten bakom bruket att sjunga Eishet Chayil på fredagskvällen är oklar, finns det ett antal olika tillvägagångssätt för att förklara denna sedvänja.
Som har nämnts anser vissa att det är en sång som en tacksägelse och ett erkännande av den hårt arbetande kvinnan i hushållet. Men andra förstår Eishet Chayil – ”den tappra kvinnan” – som en metafor.
En del säger att det är en hänvisning till själva sabbaten. På många ställen i vår liturgi identifieras sabbat med en kvinnlig egenskap. Till exempel begreppet sabbatsdrottning eller brud. Detta tankesätt tolkar Eishet Chayil som en sång som uttrycker vår kärlek och uppskattning för sabbaten och de gåvor som ”hon” skänker oss varje vecka.
Andra tillskriver sången en mer mystisk innebörd. Enligt den judiska mystiska skolan sjungs Eishet Chayil för att hedra Shechina – den feminina gudomliga närvaron – som mystikerna menar är mer tillgänglig för oss på sabbatsnatten.
Eishet Chayil: A New Approach
Men ingen av dessa förklaringar till bruket gör rättvisa åt texten i Ordspråksboken 31 själv. Frågan kvarstår: Varför skrev kung Salomo denna sång? Varför avslutade han sin visdomsbok med denna dramatiska dikt, detta ode till en modig kvinna? Vad var hans avsikt?
Är det möjligt att vi har missuppfattat allt? Kan Salomo kanske ha skrivit detta om en specifik kvinna, en ”modig kvinna” som spelade en avgörande roll i hans eget liv? Vad är den djupare innebörden bakom orden i denna sång?
Rabbi Fohrman tar sig an dessa frågor och mycket mer i denna sinnesfrämjande kurs om Eishet Chayil. Kolla in denna djupdykning i den överraskande, dolda innebörden i texten. Den kommer att helt förändra ditt sätt att förstå Eishet Chayil.
Proverbs 31: Eishet Chayil Explained
Nedan följer en uppdelning av Eishet Chayil-texten, på originalhebreiska och översatt till engelska, från Ordspråksboken kapitel 31, verserna 10-31.
Det förklarar i detalj egenskaperna hos en modig kvinna.
Eishet Chayil, Ordspråksboken 31 på engelska
10 En modig kvinna, vem kan finna? Hennes värde är långt större än rubiner.
11 Hennes mans hjärta litar på henne och saknar inga skatter.
12 Hon är god mot honom, aldrig dålig, alla sina livsdagar.
13 Hon letar efter ull och lin och lägger gärna sin hand på dem.
14 Hon är som en handelsflotta, hon hämtar sitt bröd från fjärran.
15 Hon stiger upp medan det ännu är natt och förser sitt hushåll med förnödenheter, sina tjänarinnors dagliga kost.
16 Hon sätter sitt sinne på en åker och förvärvar den; hon planterar en vingård genom frukten av sitt handarbete.
17 Hennes ländar är omgjorda med styrka, och hennes armar är mäktiga.
18 Hon ser till att hennes affärer blomstrar; hennes lampa slocknar aldrig om natten.
19 Hon lägger sin hand på spånskivan, och hennes fingrar bearbetar spindeln.
20 Hon sträcker ut sina handflator mot de fattiga, hon sträcker ut sin hand mot de behövande.
21 Hon fruktar inte för sitt hus på grund av snö, ty hela hennes hus är klätt i karmosinrött.
22 Hon tillverkar täcken åt sig själv, hennes kläder är av linne och purpur.
23 Hennes man är känd i portarna, där han sitter bland de äldste i landet.
24 Hon tillverkar tyg och säljer det, och hon erbjuder en bälte till kananéerna.
25 Hon är klädd i styrka och prakt och skrattar till sista dagen.
26 Hon öppnar sin mun med vishet, och godhetens undervisning är på hennes tunga.
27 Hon övervakar sitt hushålls verksamhet och äter aldrig bröd av sysslolöshet.
28 Hennes barn står upp och gläds åt henne, hennes man prisar henne.
29 Många kvinnor har visat tapperhet, men du höjer dig över dem alla.
30 Nåd är falskhet och skönhet är fördunklad; en kvinna som fruktar Gud är den som skall prisas.
31 Ge henne av frukten av hennes händer, och låt hennes gärningar prisa henne i portarna.
Eishet Chayil, Ordspråksboken 31 på hebreiska
Språksboken 31 är en hebreisk akrostik, som visas i uppdelningen nedan.
יא בָּטַח בָּהּ, לֵב בַּעְלָהּ; וְשָׁלָל, לֹא יֶחְסָר.
יב גְּמָלַתְהוּ טוֹב וְלֹא-רָע כֹּל, יְמֵי חַיֶּיהָ.
יג דָּרְשָׁה, צֶמֶר וּפִשְׁתִּים; וַתַּעַשׂ, בְּחֵפֶץ כַּפֶּיהָ.
יד הָיְתָה, כָּאֳנִיּוֹת סוֹחֵר; מִמֶּרְחָק, תָּבִיא לַחְמָהּ.
טו וַתָּקָם, בְּעוֹד לַיְלָה וַתִּתֵּן טֶרֶף לְבֵיתָהּ; וְחֹק, לְנַעֲרֹתֶיהָ.
טז זָמְמָה שָׂדֶה, וַתִּקָּחֵהוּ; מִפְּרִי כַפֶּיהָ, נָטְעָה כָּרֶם.
יז חָגְרָה בְעוֹז מָתְנֶיהָ; וַתְּאַמֵּץ, זְרוֹעֹתֶיהָ.
יח טָעֲמָה, כִּי-טוֹב סַחְרָהּ; לֹא-יִכְבֶּה בַלַּיְלָה נֵרָהּ.
יט יָדֶיהָ, שִׁלְּחָה בַכִּישׁוֹר; וְכַפֶּיהָ, תָּמְכוּ פָלֶךְ.
כ כַּפָּהּ, פָּרְשָׂה לֶעָנִי; וְיָדֶיהָ, שִׁלְּחָה לָאֶבְיוֹן.
כא לֹא-תִ4↩ירָא לְבֵיתָהּ מִשָּׁלֶג: כִּי כָל-בֵּיתָהּ, לָבֻשׁ שָׁנִים.
כב מַרְבַדִּים עָשְׂתָה לָּהּ; שֵׁשׁ וְאַרְגָּמָן לְבוּשָׁהּ.
כג נוֹדָע בַּשְּׁעָרִים בַּעְלָהּ; בְּשִׁבְתּוֹ, עִם-זִקְנֵי-אָרֶץ.
כד סָדִין עָשְׂתָה, וַתִּמְכֹּר; וַחֲגוֹר, נָתְנָה לַכְּנַעֲנִי.
כה עֹז-וְהָדָר לְבוּשָׁהּ; וַתִּשְׂחַק, לְיוֹם אַחֲרוֹן.
כו פִּיהָ, פָּתְחָה בְחָכְמָה; וְתוֹרַת חֶסֶד, עַל-לְשׁוֹנָהּ.
